Fynd från stenåldern ger svar om ms: ”Genombrott”

0 källorInga källor sparade

Originaltextcitatnamni

Forskare kan ha hittat förklaringen till varför den neurologiska sjukdomen multipel skleros (ms) är betydligt vanligare i norra Europa än i Sydeuropa, rapporterar Ekot.

Ett internationellt forskarlag har skapat världens hittills största genbank med gener från 5 000 människor som levde mellan stenåldern och medeltiden. Efter att ha analyserat underlaget har man dragit slutsatsen att skandinaver har fler gener från den boskapsskötande folkgruppen jamna, som kom till Europa från områden norr om Svarta havet.

Dessa människor hade i regel ett mer aktivt immunförsvar då de levde nära djur. Ett aktivt immunförsvar ökar risken för ms då sjukdomen uppstår när immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna nervceller.

– När vi vet bakgrunden till sjukdomar som multipel skleros så kan vi troligtvis i framtiden också hitta bättre botemedel, säger forskaren Kristian Kristiansen, som kallar upptäckten för ett genombrott.

Källförteckning 0

Sidor som artikeln länkar till, eller som vi har matchat mot den med textlikhet 0,7 eller mer. Från källorna visas bara rubriker, korta citat och länkar.

Sammanhang

Fler länkar i artikeln

www.nature.comLäs studien här
Sveriges RadioÄven svenska forskare har deltagit i studien
TTHittills har forskarna publicerat rön baserat på analyser från stenåldern och den tidiga bronsåldern
www.1177.seMultipel skleros

Så tas sidan fram· automatisk språkanalys, ingen AI-textVisa ▾

TextHämtad oförändrad ons 21 okt kl. 05:16Visa

Versioner

1Publiceradons 21 okt 05:16

Omfång4 stycken · 135 ord · 1 bild · 4 länkar

Omnis taggar

ÄmnesordForskning & vetenskapÄmnesordHälsaÄmnesordMultipel skleros

Texten sparas som den publicerades. En ny version sparas bara när text, bilder eller länkar ändras. Läs originalet ↗

Källor0 länkade i artikeln · 0 matchade i nyhetssajternas sitemaps (textlikhet ≥ 0,7)Visa

Inga källsidor hittade än.

Länkad: artikeln länkar sidan. Matchad: rubriken i sajtens nyhetssitemap liknar artikeln (0–1). Textlikhet: hela texterna jämförda med en meningsmodell (0–1).

NamnInte analyserad än (namnigenkänning)Visa

Artikeln har inte gått igenom namnigenkänningen än. Det sker inom en halvtimme efter att den sparats.

Citat0 citat med talare (citatextraktion)Visa

Inga citat med talare hittade.

Talaren kommer från ordet efter citatet ("säger", "skriver" och fler), annars från stycket före. Citat från källsidorna räknas med.

Händelsetyp– (klassificerare)Visa

Inte klassad än. Klassificeraren tar de nyaste artiklarna först, 300 i timmen.

Klassificerare: KB-BERT finjusterad på märkta Omni-artiklar, 27 typer. En typ visas när den når modellens tröskel, annars den mest sannolika.

FaktakollInga meningar kontrollerade änVisa

Inga meningar kontrollerade än.

Varje mening jämförs med alla meningar i källsidorna (meningsmodell, 0–1). Från 0,70 räknas den som funnen hos källan.

Ingen text här är skriven eller sammanfattad av AI. Analysen är automatisk och kan ha fel.

Citera · BibTeX, APA, RISVisa ▾

Format

@online{omni2024fynd,
  title        = {Fynd från stenåldern ger svar om ms: ''Genombrott''},
  organization = {Omni},
  date         = {2024-01-10T18:19},
  url          = {https://omni.se/a/4o2Jdq},
  urldate      = {2026-10-21},
  langid       = {swedish},
  note         = {Huvudtext}
}

Hela förteckningen finns också maskinläsbar i sidan som <script type="application/x-bibtex">, för referenshanterare som Zotero och JabRef.