Svenska skatterna

Sju av tio företagare är negativa till förslaget om en bankskatt, medan nio av tio tror att den leder till dyrare bolån. Det visar en ny undersökning från branschorganisationen Företagarna.

Tidöregeringen har under sina fyra år vid makten sänkt skatterna och sedan prioriterat kortsiktiga plånboksfrågor framför välfärdsreformer – för att slippa prioritera. Det skriver Handels förbundsordförande och chefsekonom på DN Debatt.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och delar av Socialdemokraterna vill införa en ”miljardärsskatt”.

Ingen som har en ”normal inkomst”, det vill säga under 70 000 kronor i månaden, ska få höjd inkomstskatt under nästa mandatperiod om Socialdemokraterna vinner valet. Det säger S-ledaren Magdalena Andersson till SVT Nyheter.

Statsminister Ulf Kristersson (M) fick hård kritik av S efter att ha inlett måndagens debatt med att ta upp Magdalena Anderssons makes aktieutdelningar, som han kallade ”makalöst hyckleri”.

C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist har anklagat Socialdemokraterna för att lura väljarna med förslaget om bankskatt. Den riskerar att drabba konsumenterna om bolåneräntan och räntorna för småföretagen går upp, är hennes budskap.

V lovar att halvera ”skatteorättvisan” mellan landsbygdskommuner och rika kommuner nära storstäder under nästa mandatperiod, rapporterar TT.

Den svenska riskkapitalmarknaden hotas av Vänsterpartiets och Miljöpartiets skatteförslag, skriver tidigare finansminister Anders Borg (M) på DI Debatt. Han varnar för att höjda skatter på kapital och förmögenheter skulle slå hårt mot investeringar i svenska techbolag.

Under valrörelsen duggar löftena till barnfamiljerna tätt. Och det finns flera anledningar till det.

Regeringen och Sverigedemokraterna tillsätter en så kallad slöserikommission. Det säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff.

En ny miljardärsskatt skulle inbringa i runda slängar 50 miljarder kronor om året, säger MP-språkröret Daniel Helldén till Aftonbladet. Han hänvisar till riksdagens utredningstjänst, som menar att det inte är helt enkelt att räkna fram en exakt siffra.

Den före detta moderata finansministern Anders Borg (M) varnar för effekterna av ett valresultat som ger Vänsterpartiet och Miljöpartiet ökat inflytande. I en debattartikel i DN sågar han partiernas politik, och menar att Sverige står inför ett vägval mellan två ekonomiska modeller.

De rika betalar större belopp, men också en större andel av sina registrerade inkomster än befolkningen i stort. Det skriver nationalekonomen Daniel Waldenström på SvD Debatt, med hänvisning till en rapport som han gjort baserad på SCB-data.

Frågan om att beskatta de rika hårdare är en het fråga i valrörelsen – även på de svenska ledarsidorna.

Socialdemokraterna borde gå till val på att beskatta miljardärer hårdare, tycker S-föreningen Reformisterna. Till TV4 Nyheterna säger de att det är orättvist att miljardärer bidrar mindre till välfärden.

De rikaste 5 000 hushållen i Sverige betalar i snitt bara 20-25 procent i skatt, medan vanliga inkomsttagare betalar en betydligt högre andel. Det skriver nationalekonomerna Marius Ring, David Seim och Gabriel Zucman på DN Debatt, med hänvisning till en ny forskningsstudie som de gjort.

Om Socialdemokraterna vinner valet vill de bjuda in till partiöverskridande samtal om skattesystemet. Det skriver Mikael Damberg (S) på DN Debatt. Syftet är att öka effektiviteten och säkra välfärdens finansiering.

Organisationen Företagarna sågar S-toppen Mikael Dambergs utspel om höjda skatter för höginkomsttagare. Det mest anmärkningsvärda är enligt organisationens skattepolitiska expert Patrick Krassén inte att de vill höja, utan hur otydliga S är om exakt vad de vill göra.

Socialdemokraterna vill höja skatten för personer som tjänar över 67 000 kronor i månaden, säger partiets finansministerkandidat Mikael Damberg till TT. Bland annat ska gruppen få ett nedtrappat jobbskatteavdrag, något som enligt honom innebär “knappt en hundralapp” extra i skatt för den som tjänar 70 000 kronor i månaden.

Den sänkta bränsleskatten kan vara den mest uppmärksammade plånbokslagen som börjar gälla från den 1 juli, men TT listar flera möjliga tillskott i kassan – och nya utgifter från samma datum.

Skatteförslagen har haglat under politikerveckan i Visby, men ekonomer sågar flera av dem, rapporterar DI.

Mer än varannan svensk tycker att en skatt för miljardärer är ett bra förslag, enligt en undersökning som organisationen Oxfam har beställt.

Byggnads menar att rotavdraget är felriktat och vill göra om programmet i grunden, skriver SvD Näringsliv. Fackförbundet vill att pengarna läggs på samhällsnyttiga åtgärder och föreslår i sak att det även ska ges till bostadsrättsföreningar.

Liberalerna vill göra Sverige till ett ”skatteparadis” för entreprenörer och fördubbla antalet miljardärer. Ett utspel som väckt reaktioner – men som samtidigt fångar något som redan hänt med Sverige.

Regeringen vill utreda om försäljning av sexuella tjänster i vissa fall inte ska beskattas likt annan försäljning, enligt uppgifter till Ekot.

Regeringens skattesänkningar under mandatperioden har gett mer pengar i plånboken, men effekten har till stor del suddats ut av skenande priser, skriver TT.

Bankskatt, beredskapskatt, höjd skatt på ISK för de rikaste och högre skatt för de som tjänar över 70 000 kronor i månaden. Det är några förslag som Socialdemokraterna vill införa vid ett maktskifte. Det säger partiledaren Magdalena Andersson (S) till DI.

Moderata ungdomsförbundet vill att moderpartiet ska gå till val på bland annat ett skatteparadispaket. Det skriver ordförande Douglas Thor i en debattartikel i DI, där han listar sex förslag inför valrörelsen.

Regeringen har presenterat en utredning om en så kallad skattebroms, som ska ge kommuner starkare incitament att avstå från skattehöjningar.

Statsbidragen ska justeras upp i takt med inflationen. Det lovar Socialdemokraterna om de vinner valet i höst. Det framgår på en presskonferens som fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård och partiledaren Magdalena Andersson höll under förmiddagen.

Det är lite ekonomi och mycket Donald Trump som dominerar ledarsidorna på tisdagen.

Sänkta skatter och höjda bidrag väntas påverka hushållen positivt nästa år, skriver TT.

Den kommunala skatten blir i snitt 32,38 procent efter nyår. Per hundralapp blir det 3 öre mindre än 2025, enligt SCB:s nya siffror.

Sänkta skatter och lägre räntor väntas ge de svenska hushållen mer pengar i plånboken nästa år. Det visar en analys av Länsförsäkringar.

Västerbotten höjer skatten med 50 öre per intjänad hundralapp under 2026. Det är därmed den enda regionen i Sverige som går fram med en höjning, visar Altingets genomgång.

Ekonomiprofessor Daniel Waldenström tycker inte att Kristdemokraternas förslag om slopad reavinstskatt på bostäder är ett bra förslag. Det säger han till SvD.

Kristdemokraterna går till val på att sänka skatten vid bostadsvinster, rapporterar DN. Förslaget omfattar personer som ägt sin villa eller bostadsrätt länge, med en nedtrappning gradvis efter det femte året, och partiets förhoppning är att det ska öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Nationalekonomerna Åsa Hansson och Ann Öberg beskriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet det svenska skattesystemet som ett uttjänt lapptäcke som inte borde lagas mer. Det är dags för ett nytt skattesystem, skriver duon.

Liberalerna vill att den första halvmiljonen som tjänas i arbetslivet ska vara skattebefriad. Därmed hakar partiet på förslaget som ursprungligen kommer från Moderata ungdomsförbundet, Muf, skriver SVT Nyheter.

Det krävs skattehöjningar eller ökade statsbidrag för att landets regioner ska kunna upprätthålla ökade ambitioner inom hälso- och sjukvården. Det skriver Sveriges kommuner och regioner, SKR, i sin ekonomiska rapport.