Debatten om kulturkanon

Sveriges kulturkanon, som blev klar i september förra året, ska få en digital portal. Det är Riksantikvarieämbetet som ska ta fram den, och till ändamålet har de fått en miljon kronor i regeringens vårbudget. Det rapporterar Kulturnytt.

Tunga remissinstanser har sågat förslagen om hur regeringens kulturkanon ska drivas och finansieras. Det rapporterar TT.

Utredningen för en svensk kulturkanon står fortfarande i fokus för de svenska ledarsidorna.

Utredningskommittén för Sveriges kulturkanon föreslår att investera 170 miljoner kronor i att sprida de 100 utvalda verken, rapporterar Magasin K.

Regeringens 50-årsgräns för kulturkanon exkluderar nya svenskars erfarenheter. Det skriver Läsfrämjarinstitutets Marlen Eskander, som förra året lämnade kulturkanonkommittén, på Dagens Nyheters kultursida.

Litteraturprofessorn och feministen Ebba Witt-Brattström är kritisk mot den kulturkanon som presenterades i veckan. Detta eftersom den innehåller verk från 69 manliga upphovspersoner och 21 kvinnliga.

Att Abba inte finns med i den svenska kulturkanonen – men att Ikea däremot gör det – väcker reaktioner i internationella medier. Brittiska The Guardian, tyska Der Spiegel och amerikanska New York Times skriver alla häpet om de verk som kvalat in till den svenska kulturkanonen.

Sveriges kulturkanon kan bli en nyckel för att öppna upp gemensamma svenska rum. Det skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på X efter att förslaget till kulturkanon, bestående av 100 verk, lämnats över till kulturminister Parisa Liljestrand.

Kulturkanon möts av kritik från oppositionen. Men i Sverigedemokraterna jublar man över att Tidöprojektet har gått i mål, rapporterar Aftonbladet.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) säger på pressträffen där utredningen för en svensk kulturkanon presenteras att hon varit ”rejält provocerad” över kritiken som riktats mot utredningen.

Efter två års utredning är Sveriges nya kulturkanon klar. På listan finns 100 verk som alla är minst 50 år gamla och indelade i olika kategorier – allt från musik, litteratur och film till religion, ekonomi och lag och rätt.

Regeringen och historikern Lars Trägårdh har presenterat förslagen till en svensk kulturkanon. Med på listan över de 100 verken finns bland annat Utvandrarna, pappaledigheten och Riksbanken.

Dramaten, Vasaskeppet och köttbullar. Det är några av förslagen när Aftonbladet frågar folk på stan vad de tycker ska vara med i regeringens kulturkanon.

Konstnären Carl Johan De Geer är en av få nu levande svenskar som har möjlighet att komma med i kulturkanonen. Men han sågar hela idén, säger han till SvD.

Kulturella kanon tenderar att väcka ilska och debatt, men behöver inte bli särskilt långlivade. I Nederländerna används kanon aktivt i skolan, Frankrike har skrivit mer generella ”rekommendationer” och i Danmark har stora delar av innehållet redan plockats bort.

På tisdag presenterar utredaren Lars Trädgårh en ny svensk kulturkanon. En av de som suttit med i expertgruppen är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, i kategorin ”samhälle”, skriver Aftonbladet.

Samtliga ledamöter i kommittén som ska lägga fram förslag om kulturkanon har en koppling till Ax:son Johnson-stiftelsen, skriver SvD.

Efter flera års utredning presenteras förslaget om kulturkanon på tisdag. Socialdemokraterna hoppas då få svar på vad det är tänkt att användas till, säger partiets kulturpolitiska talesperson Lawen Redar till Altinget.

På tisdag presenteras förslaget om kulturkanon för regeringen. Efter mycket om och men ska Sverige få veta vilka verk som ska ingå och hur de ska användas. På kultursidorna verkar man måttligt intresserade.

Mat ska ingå i regeringens svenska kulturkanon, rapporterar TT. Nästan 80 maträtter har nominerats, bland annat kålrot, flygande Jacob, ärtsoppa med punsch, sill och jordgubbar.

Nederländerna har tidigare haft en nationell kulturkanon. Men där var det landets utbildningsexperter som tog initiativ till kanon och inte dess politiker – till skillnad från i Sverige, skriver Dagens Nyheter.

Utredaren Lars Trägårdh menar att den nya svenska kulturkanon riskerar att bli ”meningslös” om den inte får fäste i skolan. Men läsexperten Jenny Edvardsson tror tvärtom att den skulle vara kontraproduktiv för läskrisen i skolan, rapporterar Kulturnytt i P1.

Om inte den svenska kulturkanon får fäste inom skolan är den helt meningslös, tycker utredaren Lars Trägårdh. Sedan tidigare är det klart att den nya kanon ska innehålla hundra verk inom två kategorier – konstarter och samhälle. Men det viktigaste arbetet är det som pågår nu, med hur kanon ska nå ut till folket, säger Trägårdh i Ekots lördagsintervju.

En kommande svensk kulturkanon ska omfatta hundra verk som är minst 50 år gamla. De kriterierna har nu presenterats på kulturkanons hemsida, rapporterar Sveriges Radios Kulturnyheterna.

Religion, lag och rätt, ekonomi, uppfinningar, och offentlighet ska ingå i Sveriges nya kulturkanon. Det meddelar kommittén som leder arbetet genom ordföranden Lars Trägårdh, rapporterar TT.

Ledningen i utredningen om en svensk kulturkanon har skygglappar och bryter mot uppdraget, säger källor med insyn till Aftonbladet.

Den svenska kulturkanon som är under utarbetning ska innehålla politik och religion – utöver litteratur, konst, musik, och teater. Det säger Lars Trägårdh, professor i historia, som leder kanonkommittén till Kulturnytt.