”Sprängningar ska oftast skicka en signal”
Det finns flera potentiella förklaringar till den senaste tidens ökning av sprängdåd runt om i Sverige. Det kan röra sig om konflikter mellan gängen, utpressningar – men också helt enkelt ökad tillgång till sprängmedel. Det säger kriminologen Manne Gerell till TT.
Sprängningarna följer dessutom ett eget mönster och har ofta egna motiv, menar han.
– Sprängningar används generellt oftast för att sända en signal snarare än för att försöka döda någon – till exempel för att skrämma, hota och utpressa. Det är en ganska tydlig och viktig skillnad, säger han.
Läs även
Källförteckning 0
Sidor som artikeln länkar till, eller som vi har matchat mot den med textlikhet 0,7 eller mer. Från källorna visas bara rubriker, korta citat och länkar.
Sammanhang
Fler länkar i artikeln
- TTTillgången till sprängämnen och kunskap om hur de används är en viktig faktor, enligt Gerell: ”Den typen av enkla och banala samband ska man inte förringa”
- Sveriges RadioExpert om sprängdåden: 2025 kan bli nytt rekordår om inte polisen upprätthåller pressen på gängen
- TTStrömmer kallar polisen till krismöte efter sprängdåden: ”Kan inte acceptera utvecklingen” (24 januari)
- Sveriges RadioEn sprängning om dagen under januari – så ska politikerna stoppa eskaleringen (24 januari)
- ExpressenS efter explosionerna: ”Är en nationell kris” (24 januari)
Så tas sidan fram· automatisk språkanalys, ingen AI-textVisa ▾
TextHämtad oförändrad tis 20 okt kl. 23:06Visa
- 1Publicerad
Texten sparas som den publicerades. En ny version sparas bara när text, bilder eller länkar ändras. Läs originalet ↗
Källor0 länkade i artikeln · 0 matchade i nyhetssajternas sitemaps (textlikhet ≥ 0,7)Visa
Inga källsidor hittade än.
Länkad: artikeln länkar sidan. Matchad: rubriken i sajtens nyhetssitemap liknar artikeln (0–1). Textlikhet: hela texterna jämförda med en meningsmodell (0–1).
Namn1 personer, 1 platser, 1 organisationer (namnigenkänning)Visa
Citat1 citat med talare (citatextraktion)Visa
- Manne Gerell
Sprängningar används generellt oftast för att sända en signal snarare än för att försöka döda någon – till exempel för att skrämma, hota och utpressa. Det är en ganska tydlig och viktig skillnad
Artikel
Talaren kommer från ordet efter citatet ("säger", "skriver" och fler), annars från stycket före. Citat från källsidorna räknas med.
Händelsetyp– (klassificerare)Visa
Inte klassad än. Klassificeraren tar de nyaste artiklarna först, 300 i timmen.
Klassificerare: KB-BERT finjusterad på märkta Omni-artiklar, 27 typer. En typ visas när den når modellens tröskel, annars den mest sannolika.
FaktakollInga meningar kontrollerade änVisa
Inga meningar kontrollerade än.
Varje mening jämförs med alla meningar i källsidorna (meningsmodell, 0–1). Från 0,70 räknas den som funnen hos källan.
Ingen text här är skriven eller sammanfattad av AI. Analysen är automatisk och kan ha fel.
Citera · BibTeX, APA, RISVisa ▾
@online{omni2025sprangningar,
title = {''Sprängningar ska oftast skicka en signal''},
organization = {Omni},
date = {2025-01-25T09:56},
url = {https://omni.se/a/4BGezR},
urldate = {2026-10-21},
langid = {swedish},
note = {Huvudtext}
}Hela förteckningen finns också maskinläsbar i sidan som <script type="application/x-bibtex">, för referenshanterare som Zotero och JabRef.