Är ytterhögerns ledare hela Europas nya vägvisare?
Giorgia Meloni ledde ett ytterkantsparti med rötter i fascismen.
Nu dominerar hon det politiska landskapet i Italien.
Och tunga bedömare pekar ut henne som hela Europas informella ledare.
Här är allt du behöver veta om EU-valet i Italien – på fem minuter.
Tre snabba om valet
• Italien röstar under två dagar, 8 och 9 juni.
• Valet till Europaparlamentet sammanfaller med flera lokalval.
• Silvio Berlusconi ställde upp i EU-valet flera gånger under sin tid som premiärminister – och avsade sig platsen direkt.
Läget i landet
Slå upp politisk instabilitet och du får upp en bild på parlamentsbyggnaden i Rom. Under de senaste 80 åren har Italien haft nästan 70 regeringar.
För snart två år sen bildades den senaste när Giorgia Meloni och hennes högerradikala parti Italiens bröder tog makten. Partiet har sina rötter i nyfascistiska MSI, som bildades i spillrorna av Mussolinistyret.
Meloni har lyckats behålla ett starkt stöd i opinionen under sina ett och ett halvt år vid makten. Det har till stor del skett på bekostnad av samarbetspartierna Lega och Forza Italia.
Profilen
Det är svårt att komma runt Meloni. Även om hon inte själv sitter i parlamentet ses hon som en av den europeiska högerns andliga ledare, Frankrikes Marine Le Pen är den andra.
Sedan Italiens bröder tog över makten har hon försökt styra sitt parti åt mitten för att övertyga marknaden och EU att Italien är ett land att räkna med.
Hon är nu inte bara en maktfaktor i Italien, utan en potentiell kungamakare i Europa. Meloni uppvaktas flitigt av Ursula von der Leyen, som hoppas på partigruppen ECR:s stöd i valet av ny kommissionsordförande.
Snackisen
Minns ni Matteo Salvini? Legaledaren var en av Europas mest omtalade politiker för fem år sedan, när hans parti fick nästan 35 procent av rösterna i Europavalet.
Sedan dess har hans stjärna falnat. Lega är nere på ensiffrigt stöd och sitter i baksätet i Italiens regeringskoalition. Sommarens EU-val blir ett tillfälle för Salvini och Lega att ta marknadsandelar på högerkanten.
Hård retorik väntas mellan Lega och Italiens bröder. Frågan är hur mycket som är genuint.
– I mångt och mycket handlar det om teater. Jag tror inte att koalitionen är hotad, säger Daniele Albertazzi, professor i statsvetenskap, till Financial Times.
Opinionsläget
Lega ser som sagt ut att rasa kraftigt jämfört med valet för fem år sedan. I Politicos sammanvägning ligger partiet under tio procent.
Italiens bröder är störst med ett stöd på omkring 27 procent. Därefter följer socialdemokratiska Demokratiska partiet på 20 procent och Femstjärnerörelsen på omkring 15.
Demokratiska partiets ledare Elly Schlein har bestämt sig för att själv kandidera till EU-parlamentet, i hopp om att det ska ge partiet en boost i valet i juni. Eftersom Schlein inte har några planer på att faktiskt sitta i parlamentet, utan planerar att ge upp sin plats, har draget fått intern kritik.
Landets roll i EU
Den tidigare EU-skeptiska Meloni har under sin korta tid som premiärminister förflyttat sig allt närmare Bryssel. Genom att vara hårdnackad motståndare till Rysslands invasion av Ukraina avviker hon från många andra europeiska högerpopulister.
Det har Meloni kunnat använda till sin fördel. Hon anses ha spelat en stor roll i Viktor Orbáns beslut att släppa motståndet till EU:s stödpaket till Ukraina. Det har gett henne förtroendekapital att driva EU:s migrationspolitik allt hårdare.
– Under lång tid var Angela Merkel de facto ledare för Europa [...] i dag är det en annan kvinna som verkar leda vägen, sa CNN:s Fareed Zakaria i april.
Källförteckning 0
Sidor som artikeln länkar till, eller som vi har matchat mot den med textlikhet 0,7 eller mer. Från källorna visas bara rubriker, korta citat och länkar.
Sammanhang
- Tre möjliga skäl till att SD backar: ”Lyft in extrema begrepp”
- Det händer efter valet: ”Då har parlamentet som mest makt”
- Här är EU-länderna svenskar känner mest gemenskap med
- Mätning: Svenskarna tror på EU men inte på politikerna
- Guide till GUE/NGL: Vill ha färre vapen och kortare arbetsveckor
- Är ytterhögerns ledare hela Europas nya vägvisare?
Så tas sidan fram· automatisk språkanalys, ingen AI-textVisa ▾
TextHämtad oförändrad ons 21 okt kl. 06:34Visa
- 1Publicerad
Texten sparas som den publicerades. En ny version sparas bara när text, bilder eller länkar ändras. Läs originalet ↗
Källor0 länkade i artikeln · 0 matchade i nyhetssajternas sitemaps (textlikhet ≥ 0,7)Visa
Inga källsidor hittade än.
Länkad: artikeln länkar sidan. Matchad: rubriken i sajtens nyhetssitemap liknar artikeln (0–1). Textlikhet: hela texterna jämförda med en meningsmodell (0–1).
NamnInte analyserad än (namnigenkänning)Visa
Artikeln har inte gått igenom namnigenkänningen än. Det sker inom en halvtimme efter att den sparats.
Citat0 citat med talare (citatextraktion)Visa
Inga citat med talare hittade.
Talaren kommer från ordet efter citatet ("säger", "skriver" och fler), annars från stycket före. Citat från källsidorna räknas med.
Händelsetyp– (klassificerare)Visa
Inte klassad än. Klassificeraren tar de nyaste artiklarna först, 300 i timmen.
Klassificerare: KB-BERT finjusterad på märkta Omni-artiklar, 27 typer. En typ visas när den når modellens tröskel, annars den mest sannolika.
FaktakollInga meningar kontrollerade änVisa
Inga meningar kontrollerade än.
Varje mening jämförs med alla meningar i källsidorna (meningsmodell, 0–1). Från 0,70 räknas den som funnen hos källan.
Ingen text här är skriven eller sammanfattad av AI. Analysen är automatisk och kan ha fel.
Citera · BibTeX, APA, RISVisa ▾
@online{omni2024ytterhogerns,
title = {Är ytterhögerns ledare hela Europas nya vägvisare?},
organization = {Omni},
date = {2024-05-07T06:57},
url = {https://omni.se/a/8qlnMQ},
urldate = {2026-10-21},
langid = {swedish},
note = {Huvudtext}
}Hela förteckningen finns också maskinläsbar i sidan som <script type="application/x-bibtex">, för referenshanterare som Zotero och JabRef.