Finska högervindar och risk för grön kollaps i EU-valet
Rysslands invasion av Ukraina gör att det blåser högervindar i Finland.
Ursula von der Leyen tittar imponerat på landets försvarsförmåga.
I höst kan Finlands ”Joakim Paasikivi” ta plats i EU-parlamentet.
Här är allt du behöver veta om EU-valet i Finland – på fem minuter.
Tre snabba om valet
• Finländarna är sämst i Norden på att gå till urnorna i EU-valet. Valdeltagandet ligger stadigt kring 40 procent.
• Bara fem av parlamentarikerna ställer upp för omval.
• Finland röstar samma dag som Sverige: 9 juni.
Läget i landet
Sedan förra EU-valet har Finland hunnit byta statsminister två gånger och president en gång.
Socialdemokraterna förlorade makten i valet 2023 och konservativa Samlingspartiets ledare Petteri Orpo fick bilda regering.
I början av året vann Alexander Stubb presidentvalet mot Pekka Haavisto. Han efterträdde den populära Sauli Niinistö, som varit president sedan 2012.
Profilen
När Ryssland invaderade Ukraina blev Mika Aaltola något av Finlands Joakim Paasikivi. I egenskap av chef för Utrikespolitiska institutet blev Aaltola en återkommande uttolkare av kriget i såväl nyhetssändningar som morgonsoffor.
”En fast punkt, enligt många”, som Hufvudstadsbladet kommenterade.
Aaltola fick politiska ambitioner. Han gjorde en misslyckad presidentvalskampanj som partilös men ställer nu upp i EU-valet för regeringsbärande Samlingspartiet.
– I presidentvalet lärde jag mig att man måste ha en organisation som kan sin sak, och att det är svårt att klara sig på egen hand.
Snackisen
Ukrainakriget och hotet från Ryssland är en ständig fråga i Finland. Säkerhetspolitik är också det som står högst på väljarnas agenda inför sommarens EU-val.
Det är dåliga nyheter för De gröna, som i 2019 års ”klimatval” fick 16 procent. Opinionsmätningar under våren indikerar en kollaps i valet i juni, och att partiet förlorar åtminstone två mandat.
En av dem som hoppas komma in ändå är bekant för en del svenskar. Ville Niinistö, brorson till Sauli Niinistö och ex-make till Maria Wetterstrand, är en av partiets toppkandidater.
Opinionsläget
Det stora fokuset på säkerhetspolitik är möjligen ett skäl till att högern har medvind i opinionen. Samlingspartiet har en betryggande ledning mot Socialdemokraterna, som i sin tur skuggas av Sannfinländarna.
Värre ser det ut för Svenska folkpartiet, också det en del av regeringskoalitionen. Partiet parkerar på omkring fem procent av stödet och riskerar att bli utan mandat i EU-parlamentet. SFP skulle dock kunna räddas av att många av deras väljare planerar att faktiskt gå och rösta.
Landets roll i EU
Ukrainakriget har gjort att Finland fått mer strålkastarljus i EU-samarbetet. I frågor om upprustning och försvarsvilja har Europa mycket att lära av Finland, sa kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i mars.
– I Finland är inte försvarsförmåga en fråga för militären utan för alla, sa von der Leyen.
Källförteckning 0
Sidor som artikeln länkar till, eller som vi har matchat mot den med textlikhet 0,7 eller mer. Från källorna visas bara rubriker, korta citat och länkar.
Sammanhang
- Tre möjliga skäl till att SD backar: ”Lyft in extrema begrepp”
- Det händer efter valet: ”Då har parlamentet som mest makt”
- Här är EU-länderna svenskar känner mest gemenskap med
- Mätning: Svenskarna tror på EU men inte på politikerna
- Guide till GUE/NGL: Vill ha färre vapen och kortare arbetsveckor
- Finska högervindar och risk för grön kollaps i EU-valet
Så tas sidan fram· automatisk språkanalys, ingen AI-textVisa ▾
TextHämtad oförändrad ons 21 okt kl. 06:32Visa
- 1Publicerad
Texten sparas som den publicerades. En ny version sparas bara när text, bilder eller länkar ändras. Läs originalet ↗
Källor0 länkade i artikeln · 0 matchade i nyhetssajternas sitemaps (textlikhet ≥ 0,7)Visa
Inga källsidor hittade än.
Länkad: artikeln länkar sidan. Matchad: rubriken i sajtens nyhetssitemap liknar artikeln (0–1). Textlikhet: hela texterna jämförda med en meningsmodell (0–1).
NamnInte analyserad än (namnigenkänning)Visa
Artikeln har inte gått igenom namnigenkänningen än. Det sker inom en halvtimme efter att den sparats.
Citat0 citat med talare (citatextraktion)Visa
Inga citat med talare hittade.
Talaren kommer från ordet efter citatet ("säger", "skriver" och fler), annars från stycket före. Citat från källsidorna räknas med.
Händelsetyp– (klassificerare)Visa
Inte klassad än. Klassificeraren tar de nyaste artiklarna först, 300 i timmen.
Klassificerare: KB-BERT finjusterad på märkta Omni-artiklar, 27 typer. En typ visas när den når modellens tröskel, annars den mest sannolika.
FaktakollInga meningar kontrollerade änVisa
Inga meningar kontrollerade än.
Varje mening jämförs med alla meningar i källsidorna (meningsmodell, 0–1). Från 0,70 räknas den som funnen hos källan.
Ingen text här är skriven eller sammanfattad av AI. Analysen är automatisk och kan ha fel.
Citera · BibTeX, APA, RISVisa ▾
@online{omni2024finska,
title = {Finska högervindar och risk för grön kollaps i EU-valet},
organization = {Omni},
date = {2024-05-09T06:30},
url = {https://omni.se/a/JbWkvX},
urldate = {2026-10-21},
langid = {swedish},
note = {Huvudtext}
}Hela förteckningen finns också maskinläsbar i sidan som <script type="application/x-bibtex">, för referenshanterare som Zotero och JabRef.