Desinformationen på nätet flödar under indiska valet
Trots löften om åtgärder från de stora techbolagen är desinformation och falska nyheter ett stort problem under det pågående valet i Indien, skriver AP. Experter varnar för att detta riskerar att på felaktiga grunder påverka människors åsikter och leda till våld.
Organisationen India Civil Watch International har kunnat visa hur Meta, som äger Facebook, har tillåtit annonser och inlägg som innehåller bland annat anti-muslimska och kvinnofientliga budskap, och som uppmanar till våld mot politiska motståndare.
Meta säger sig dock ha stärkt arbetet med att förhindra att falska uppgifter sprids, bland annat genom oberoende faktagranskare som jobbar dygnet runt.
Även AI-genererade deepfakes är ett växande problem. Förstagångsväljaren Ankita Jasara, 18, säger att all desinformation gör det svårt att veta vad hon ska tycka.
– Om jag inte vet om det som sägs är sant, vet jag inte heller om jag lita på regeringen som leder mitt land, säger hon.
Läs också
Källförteckning 0
Sidor som artikeln länkar till, eller som vi har matchat mot den med textlikhet 0,7 eller mer. Från källorna visas bara rubriker, korta citat och länkar.
Sammanhang
- Ikonisk protestplats stängs: ”Vill kväsa oliktänkande”
- ”Kackerlackornas” ledare döms till fem dagars fängelse
- Fortsatta protester i Indien – kräver valchefens avgång
- Demonstranten Pramod greps: ”Vi kommer tillbaka”
- Abhijeet Dipke har släppts efter massprotesterna
- Desinformationen på nätet flödar under indiska valet
Fler länkar i artikeln
Så tas sidan fram· automatisk språkanalys, ingen AI-textVisa ▾
TextHämtad oförändrad ons 21 okt kl. 06:37Visa
- 1Publicerad
Texten sparas som den publicerades. En ny version sparas bara när text, bilder eller länkar ändras. Läs originalet ↗
Källor0 länkade i artikeln · 0 matchade i nyhetssajternas sitemaps (textlikhet ≥ 0,7)Visa
Inga källsidor hittade än.
Länkad: artikeln länkar sidan. Matchad: rubriken i sajtens nyhetssitemap liknar artikeln (0–1). Textlikhet: hela texterna jämförda med en meningsmodell (0–1).
NamnInte analyserad än (namnigenkänning)Visa
Artikeln har inte gått igenom namnigenkänningen än. Det sker inom en halvtimme efter att den sparats.
Citat0 citat med talare (citatextraktion)Visa
Inga citat med talare hittade.
Talaren kommer från ordet efter citatet ("säger", "skriver" och fler), annars från stycket före. Citat från källsidorna räknas med.
Händelsetyp– (klassificerare)Visa
Inte klassad än. Klassificeraren tar de nyaste artiklarna först, 300 i timmen.
Klassificerare: KB-BERT finjusterad på märkta Omni-artiklar, 27 typer. En typ visas när den når modellens tröskel, annars den mest sannolika.
FaktakollInga meningar kontrollerade änVisa
Inga meningar kontrollerade än.
Varje mening jämförs med alla meningar i källsidorna (meningsmodell, 0–1). Från 0,70 räknas den som funnen hos källan.
Ingen text här är skriven eller sammanfattad av AI. Analysen är automatisk och kan ha fel.
Citera · BibTeX, APA, RISVisa ▾
@online{omni2024desinformationen,
title = {Desinformationen på nätet flödar under indiska valet},
organization = {Omni},
date = {2024-05-02T08:43},
url = {https://omni.se/a/al2e4E},
urldate = {2026-10-21},
langid = {swedish},
note = {Huvudtext}
}Hela förteckningen finns också maskinläsbar i sidan som <script type="application/x-bibtex">, för referenshanterare som Zotero och JabRef.