Indiska forskare dömer ut metoden: ”En gimmick”
Shahzad Gani och Krishna AchutaRao, professorer vid Centre for Atmospheric Sciences i Delhi, dömer ut myndigheternas projekt med konstgjort regn som ”en gimmick”.
I tidningen The Hindu likställer de projektet med de ”smogtorn” – enorma, dammsugarliknande utomhusluftrenare – som restes av den förra regeringen. De kostade mångmiljonbelopp men var så gott som verkningslösa.
Professorerna varnar för otillräcklig forskning kring hur jordbruk och människors hälsa påverkas på lång sikt av de kemikalier som används för molnsådd, som silverjodid och natriumklorid.
”Molnsådd kan inte skapa regn utan moln, ger i bästa fall tillfällig lindring och avleder uppmärksamhet från evidensbaserade lösningar som tacklar grundproblemen.”
Renare fordon och energi samt bättre avfallshantering och stadsplanering är lösningen, fortsätter de.
Källförteckning 0
Sidor som artikeln länkar till, eller som vi har matchat mot den med textlikhet 0,7 eller mer. Från källorna visas bara rubriker, korta citat och länkar.
Sammanhang
- Norge: ”Säker tillgång till vatten är en del av beredskapen”
- Klimatet bakom förgiftat dricksvatten på Svalbard
- Skottsekunden kan slopas – när jorden snurrar snabbare
- Jorden snurrar snabbare än vanligt – måste vi ta bort en sekund nu?
- Därför kan Indien inte använda all sin gröna energi
- Indiska forskare dömer ut metoden: ”En gimmick”
Fler länkar i artikeln
- www.thehindu.comForskarna: De okontrollerade utsläppen måste tacklas
- www.theguardian.comDelhi är världens mest förorenade stad
- www.context.newsLuftföroreningarna är 20 gånger högre än WHO:s gränsvärde
- Wikipedia (en)Molnsådd
Så tas sidan fram· automatisk språkanalys, ingen AI-textVisa ▾
TextHämtad oförändrad tis 20 okt kl. 20:34Visa
- 1Publicerad
Texten sparas som den publicerades. En ny version sparas bara när text, bilder eller länkar ändras. Läs originalet ↗
Källor0 länkade i artikeln · 0 matchade i nyhetssajternas sitemaps (textlikhet ≥ 0,7)Visa
Inga källsidor hittade än.
Länkad: artikeln länkar sidan. Matchad: rubriken i sajtens nyhetssitemap liknar artikeln (0–1). Textlikhet: hela texterna jämförda med en meningsmodell (0–1).
Namn2 personer, 1 platser, 2 organisationer (namnigenkänning)Visa
PRSLOCORGCitat0 citat med talare (citatextraktion)Visa
Inga citat med talare hittade.
Talaren kommer från ordet efter citatet ("säger", "skriver" och fler), annars från stycket före. Citat från källsidorna räknas med.
Händelsetyp– (klassificerare)Visa
Inte klassad än. Klassificeraren tar de nyaste artiklarna först, 300 i timmen.
Klassificerare: KB-BERT finjusterad på märkta Omni-artiklar, 27 typer. En typ visas när den når modellens tröskel, annars den mest sannolika.
FaktakollInga meningar kontrollerade änVisa
Inga meningar kontrollerade än.
Varje mening jämförs med alla meningar i källsidorna (meningsmodell, 0–1). Från 0,70 räknas den som funnen hos källan.
Ingen text här är skriven eller sammanfattad av AI. Analysen är automatisk och kan ha fel.
Citera · BibTeX, APA, RISVisa ▾
@online{omni2025indiska,
title = {Indiska forskare dömer ut metoden: ''En gimmick''},
organization = {Omni},
date = {2025-10-25T16:42},
url = {https://omni.se/a/eM2yQK},
urldate = {2026-10-21},
langid = {swedish},
note = {Huvudtext}
}Hela förteckningen finns också maskinläsbar i sidan som <script type="application/x-bibtex">, för referenshanterare som Zotero och JabRef.