Studie: Kortare arbetstid ledde till förbättrat mående
Anställda som jobbar 32 timmar i veckan i stället för 40 mår bättre fysiskt och psykiskt. Dessutom ökar deras arbetsförmåga, enligt en ny studie som publicerats i Nature Human Behaviour.
Nästan 2 900 personer på över 100 arbetsplatser i sex olika länder medverkade i studien. De fick skatta sitt mående före, under och ett år efter arbetstidsförkortningen. Svaren ställdes mot en kontrollgrupp på 285 personer som fortsatte att jobba 40 timmar i veckan.
Att studien är så pass stor och sträcker sig över så lång tid gör den unik i sitt slag, säger Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan och Karlstads universitet, till Arbetet.
– Om det har effekt efter längre tid är det mer på riktigt. Studien visar väldigt säkert att kortare arbetstider påverkar välmående väldigt bra, men också att anställda upplever att de jobbar bättre, säger hon.
Källförteckning 0
Sidor som artikeln länkar till, eller som vi har matchat mot den med textlikhet 0,7 eller mer. Från källorna visas bara rubriker, korta citat och länkar.
Sammanhang
- Kortade arbetstiden med en dag: ”Processer är nyckeln”
- MP vill sänka arbetstiden: ”Ska inte kosta någonting”
- Sex av tio väljare vill ha kortare arbetstid
- Helldén: AI kan underlätta för kortare arbetsvecka
- Almega: Orimligt med krav på kortare arbetstid
- Studie: Kortare arbetstid ledde till förbättrat mående
Fler länkar i artikeln
- www.nature.comLänk till studien
- arbetet.seSaknas data kring hur produktiviteten påverkades av arbetstidsförkortningen
- www.abc.net.auAnställda från sex engelskspråkiga länder deltog
Så tas sidan fram· automatisk språkanalys, ingen AI-textVisa ▾
TextHämtad oförändrad ons 21 okt kl. 00:57Visa
- 1Publicerad
Texten sparas som den publicerades. En ny version sparas bara när text, bilder eller länkar ändras. Läs originalet ↗
Källor0 länkade i artikeln · 0 matchade i nyhetssajternas sitemaps (textlikhet ≥ 0,7)Visa
Inga källsidor hittade än.
Länkad: artikeln länkar sidan. Matchad: rubriken i sajtens nyhetssitemap liknar artikeln (0–1). Textlikhet: hela texterna jämförda med en meningsmodell (0–1).
NamnInte analyserad än (namnigenkänning)Visa
Artikeln har inte gått igenom namnigenkänningen än. Det sker inom en halvtimme efter att den sparats.
Citat0 citat med talare (citatextraktion)Visa
Inga citat med talare hittade.
Talaren kommer från ordet efter citatet ("säger", "skriver" och fler), annars från stycket före. Citat från källsidorna räknas med.
Händelsetyp– (klassificerare)Visa
Inte klassad än. Klassificeraren tar de nyaste artiklarna först, 300 i timmen.
Klassificerare: KB-BERT finjusterad på märkta Omni-artiklar, 27 typer. En typ visas när den når modellens tröskel, annars den mest sannolika.
FaktakollInga meningar kontrollerade änVisa
Inga meningar kontrollerade än.
Varje mening jämförs med alla meningar i källsidorna (meningsmodell, 0–1). Från 0,70 räknas den som funnen hos källan.
Ingen text här är skriven eller sammanfattad av AI. Analysen är automatisk och kan ha fel.
Citera · BibTeX, APA, RISVisa ▾
@online{omni2025studie,
title = {Studie: Kortare arbetstid ledde till förbättrat mående},
organization = {Omni},
date = {2025-07-24T09:01},
url = {https://omni.se/a/eMV7q4},
urldate = {2026-10-21},
langid = {swedish},
note = {Huvudtext}
}Hela förteckningen finns också maskinläsbar i sidan som <script type="application/x-bibtex">, för referenshanterare som Zotero och JabRef.