Svenska skulderna

Digitala fakturor från vården är en av de stora orsakerna till att personer över 65 år hamnar hos Kronofogden. Det rapporterar P4 Gävleborg.

Färre ansökte om skuldsanering under första halvan av 2026 jämfört med samma period i fjol, visar siffror från Kronofogdsmyndigheten som TT tagit del av. 17 475 personer skickade in en ansökan i år, vilket är en minskning med 773 personer.

Färre krav skickas till Kronofogden, men bland personer över 65 år minskar antalet berörda knappt alls, uppger myndigheten. Under första halvåret minskade antalet krav med runt tio procent, medan kravbeloppet sjönk drygt 15 procent till 13 miljarder kronor.

Liberalerna vill förbjuda sms-lån och telefonförsäljning.

Ett 20-tal personer har under våren och sommaren åtalats för att ha lurat svenska banker att bevilja bolån. Flera av de åtalade uppger att en okänd ”Thomas” hjälpt dem att ta fram falska anställningsavtal och lönespecifikationer, rapporterar DN.

Rekordmånga svenskar har skulder hos Kronofogden och antalet fortsätter att växa. Nu är det dessutom den tid på året då flest drar på sig utgifter som de inte klarar av att betala.

Skuldsaneringen måste reformeras – med det nuvarande systemet straffas den som ökar sina arbetsinkomster, skriver två forskare i nationalekonomi i SvD Debatt.

Finansinspektionen varnar för att det kan bli dyrt att låna till semestern, rapporterar TT. Myndigheten ser att flest blancolån tas i juli, ofta för konsumtion under ledigheten.

De ändringar av bolånereglerna som träder i kraft i april innebär en begränsning av möjligheten till tilläggslån, som normalt används vid renovering. Reformen är problematisk eftersom den slår extra hårt mot mindre kapitalstarka hushåll, skriver bostadsekonomiska bedömarna Robert Boije och Kent Persson på DN Debatt.

Anna är en av Tierps mest skuldsatta, skriver Upsala Nya Tidning. På grund av att hennes tidigare make slarvade med räkningar och lån hade skuldberget vuxit till 300 000 kronor när hon fick reda på situationen.

Sedan 2008 har nästan 10 000 barn berörts av vräkningar, rapporterar Aftonbladet. Bara förra året drabbades 824 barn, trots att det finns en nollvision mot barnvräkningar.

Allt fler skuldsatta i Sverige vräks från sina hem och antalet barn som drabbats är på den högsta nivån sedan nollvisionen infördes 2008, rapporterar TT.

Det svenska skuldberget fortsätter att öka. Den totala skuldsumman är nu 154 miljarder kronor, en ökning med 76 procent på fem år, skriver TT.

Svensk Inkasso varnar för att fler riskerar att hamna hos Kronofogden när ränteavdraget på blancolån nu avskaffas, rapporterar TT.

De senaste åren har unga svenskars skulder hos Kronofogden för obetald hämtmat ökat kraftigt, skriver DN. I årets statistik finns 2 926 sådana skulder, vilket kan jämföras med 384 stycken 2022.

Regeringen vill stärka skyddet för skuldsatta personer i förhoppning om att motverka självmord, rapporterar SVT Nyheter.

Socialdemokraterna vill förbättra konkurrensen mellan svenska banker med ett antal reformer efter ett eventuellt maktskifte 2026. Det skriver Dagens Industri. Partiet vill bland annat förbjuda listräntor, införa en tillfällig bankskatt och utöka mandatet för statliga SBAB.

Storbankerna får kritik för att de valt att sänka sina boräntor mindre än vad Riksbanken gjorde i tisdags.

Studiemedelssystemet måste reformeras anser företrädare för Moderaterna och studentorganisationer.

Svenskarnas skulder till Kronofogden ligger på rekordhöga nivåer och allt fler ansöker om att få skuldsanering. Främst ökar ekonomiska problem bland personer över 65 år, rapporterar Ekonomiekot Extra.

Fler och fler söker skuldsanering hos Kronofogden. Under första halvåret av 2025 ansökte 18 208 personer. Det är en ökning med 4 procent jämfört med samma period i fjol och en ökning med 29 procent jämfört med för tre år sedan.

Antalet långvarigt skuldsatta hos Kronofogden ökar. I dag har 437 000 personer skulder registrerade. En fjärdedel av dem har varit skuldsatta i över 20 år, rapporterar TT.

800 personer har hamnat hos Kronofogden det senaste året på grund av beställning av mat via matleveransappar som Foodora och Wolt, rapporterar Ekot.

Bilden av vilka svenskar som hamnar hos Kronofogden är felaktig – de vanligaste orsakerna till överskuldsättning är arbetslöshet, skilsmässa eller sjukdom. Det skriver Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé, på DN Debatt.

Inför ett förbud mot sms-lån och andra snabblån, föreslår V-toppen Andreas Lennkvist Manriquez (V) på Expressens Debattsida.

Förra året fick 50 000 svenskar skuldsanering beviljat. Detta eftersom deras skulder anses så svåra att de får leva på existensminimum i fem år för att beta ner skuldbördan. Men trots saneringen drar omkring en fjärdedel på sig nya skulder hos Kronofogden under saneringen, rapporterar P4 Örebro.

Svenskarnas skulder hos Kronofogden har nu nått 138 miljarder kronor, en ökning med 16 procent på ett år. Det rapporterar TT.

Januari är en ekonomiskt tuff månad för många svenskar som lättat på lädret under jul- och nyårshelgerna. Ett återkommande mönster är att konsumtionen minskar, skriver Dagens Industri.

Regeringen ska införa flera åtgärder i mars för att komma åt problematiken med svenskarnas skuldsättning. Men Socialdemokraterna tycker att man gör för lite – till exempel vill man se ett nationellt skuldregister. Det rapporterar EFN.

De stigande långräntorna har fått flera banker att höja räntorna på sina bundna bolån, SBAB i förra veckan och Danske Bank under måndagen. Américo Fernández, privatekonom på SEB, menar att det finns en hel del som talar för att utvecklingen kan hålla i sig.